Kommunikation är viktigt, och en bild säger mer än tusen ord säger dom. Hur mycket än jag tycker att min Civil 3D-modell är helt glasklar så håller inte alla med, så att visa upp informationen på illustrativa sätt är väldigt viktigt.
En vanlig fråga jag får är om man kan visa gärnsdragningslinjer i tvärsektioner. Man vill alltså se vad fastighetsgränser, arbetsområden och liknande finns i förhållande till sin projektering.
Detta är inte jättekomplicerat men det är några steg man behöver tänka på.
För att kunna projicera en linje till tvärsektioner måste den vara antingen en 3D Polyline eller en Featureline, och den måste ligga i modellen där den ska projiceras. Den kan alltså inte ligga i en Xref. Om linjerna ligger i en Xref så kan du testa funktionen NCopy för att kopiera linjen från en Xref direkt in till din ritning - eller så kopierar du linjerna över från den Xreffade filen.
Om linjen är en Polyline eller Line så behöver den göras om till en 3D Polylines eller Featureline. För att göra om linjer till 3D Polylines används funktionen ConvertPlines. Använd gärna Join för att sluta linjer så blir de enklare att hantera. För att göra om linjer till Featurelines används CreateFeaturelines. Om man ska ha linjer som 3D Polylines eller Featurelines är en smaksak.
Linjen behöver ligga på en viss höjd. Om linjen har elevation på sig redan så kör du bara vidare. Om linjen ligger på 0 så kommer du kunna projicera in den i tvärsektionerna men den kommer då troligen hamna väldigt långt ifrån din projektering. Det finns många sätt att lägga linjen på rätt nivå, bara den hamnar där så spelar det ingen roll hur du gör. Jag tycker att det enklaste är att använda funktionen FeatureElevsFromSurf för att få linjen att ta höjder från en yta, där har du även alternativet Insert Intermediate Grade Break Points som gör att linjen får extra noder för att kunna draperas exakt över ytan.
Sedan kan du projicera in linjen till dina tvärsektioner. Du har två alternativ, Project Objects to Section View för att projicera ett eller flera objekt till en tvärsektion och Project Objects to Multiple Section Views, för att projicera alla objekt till alla tvärsektioner. Det är ett fall av antingen eller alltså. Inget av de är perfekt, jag använder oftast Multiple Sections så plockar jag bort projiceringar sen.
Oavsett vilken metod du använder så måste linjen korsa tvärsektionslinjen för att projiceras in till tvärsektionen. När linjen är projicerad in till tvärsektionen så kommer den få på sig en Label, denna kan du redigera och lägga in den informationen som du önskar.
Visar inlägg med etikett Tvärsektioner. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tvärsektioner. Visa alla inlägg
torsdag 30 mars 2017
onsdag 11 februari 2015
Mängdberäkning i Civil 3D
Det finns några saker man ska tänka på när man ska göra sin mängdning i Civil 3D
Mängdning i Civil 3D gör vi via två metoder. Dels Quantity Takeoff-funktionen, dels genom volume surface. Det jag skriver om nedan är Quantity Takeoff-funktionen.
Mängdningen baseras på sektionslinjer och räknas antingen mellan ytor eller på shapes från korridoren. Man behöver alltså göra sektionslinjer om man ska göra mängdning, även om man inte behöver tvärsektionsritningar.
Mängdning beräknas normalt med Average End Area Method. Det innebär att funktionen beräknar area i en tvärsektion, lägger ihop den med arean i nästa tvärsektion, delar totalen på 2 och multiplicerar med avstånden mellan tvärsektionerna. Detta innebär att mängdningen man får är ett beräknat medelvärde. Det innebär också att ju tätare man sätter sina tvärsektioner, dessto noggrannare blir mängdningen.
Man kan också använda Prismoidal Method för att beräkna mängdningen. Den fungerar på samma princip som Average End Area-metoden men förutom att lägga ihop Area 1 och Area 2 så lägger man till ett medelvärde av de två Areaorna också och sedan dividerar totalen med 3.
Det gäller alltså att skilja mellan tvärsektionslinjerna (Sample Lines) som används vid mängdningen och de insatta sektionerna som bygger upp korridoren som du styr med normalsektionen (Assembly) och ett frekvensvärde (Frequency) i korridorens inställningar.
För att få en så noggrann volymberäkning som möjligt så behöver dels korridoren ha tätt mellan sektionerna för att den ska skapas noggrant - och dels behöver tvärsektionslinjerna sättas in tätt för att beräkningen ska göras noggrann.
Sen har vi nästa potatis.
Mängdningen går ju till så att den beräknar area i en tvärsektion, beräknar arean i nästa, tar ett medelvärde mellan de två areaorna och multiplicerar med längden mellan tvärsektionerna.
Vad händer då om man har gjort ett avbrott i korridoren där emellan?
Ingenting.
Mängdningen tar inte hänsyn till det. Den "ser" inte vad som händer mellan tvärsektionerna.
Om man har tätt mellan tvärsektionslinjerna så blir detta ett litet fel, men om man försöker vara smart (vilket min kund gjorde, vilket gjorde att jag kopplade ihop detta) och tar ett uppehåll i sina tvärsektionslinjer där man har ett avbrott i korridoren så ska man vara väldigt noggrann att lägga till en tvärsektion precis i början och i slutet av korridorens uppehåll för att den inte ska beräkna någon volym över uppehållet.
Mängdning i Civil 3D gör vi via två metoder. Dels Quantity Takeoff-funktionen, dels genom volume surface. Det jag skriver om nedan är Quantity Takeoff-funktionen.
Mängdningen baseras på sektionslinjer och räknas antingen mellan ytor eller på shapes från korridoren. Man behöver alltså göra sektionslinjer om man ska göra mängdning, även om man inte behöver tvärsektionsritningar.
Mängdning beräknas normalt med Average End Area Method. Det innebär att funktionen beräknar area i en tvärsektion, lägger ihop den med arean i nästa tvärsektion, delar totalen på 2 och multiplicerar med avstånden mellan tvärsektionerna. Detta innebär att mängdningen man får är ett beräknat medelvärde. Det innebär också att ju tätare man sätter sina tvärsektioner, dessto noggrannare blir mängdningen.
Man kan också använda Prismoidal Method för att beräkna mängdningen. Den fungerar på samma princip som Average End Area-metoden men förutom att lägga ihop Area 1 och Area 2 så lägger man till ett medelvärde av de två Areaorna också och sedan dividerar totalen med 3.
Det gäller alltså att skilja mellan tvärsektionslinjerna (Sample Lines) som används vid mängdningen och de insatta sektionerna som bygger upp korridoren som du styr med normalsektionen (Assembly) och ett frekvensvärde (Frequency) i korridorens inställningar.
För att få en så noggrann volymberäkning som möjligt så behöver dels korridoren ha tätt mellan sektionerna för att den ska skapas noggrant - och dels behöver tvärsektionslinjerna sättas in tätt för att beräkningen ska göras noggrann.
Sen har vi nästa potatis.
Mängdningen går ju till så att den beräknar area i en tvärsektion, beräknar arean i nästa, tar ett medelvärde mellan de två areaorna och multiplicerar med längden mellan tvärsektionerna.
Vad händer då om man har gjort ett avbrott i korridoren där emellan?
Ingenting.
Mängdningen tar inte hänsyn till det. Den "ser" inte vad som händer mellan tvärsektionerna.
Om man har tätt mellan tvärsektionslinjerna så blir detta ett litet fel, men om man försöker vara smart (vilket min kund gjorde, vilket gjorde att jag kopplade ihop detta) och tar ett uppehåll i sina tvärsektionslinjer där man har ett avbrott i korridoren så ska man vara väldigt noggrann att lägga till en tvärsektion precis i början och i slutet av korridorens uppehåll för att den inte ska beräkna någon volym över uppehållet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)