Surface-redigering eller Lek med Ytor.

Min specialgren in Civil 3D är ledningsprojektering. Det är det jag håller på med mest och känner att jag har bäst koll på.

Fördelen med ledningsproj är att man behöver oftast inte bekymra sig så väldigt mycket ytan som man ska utgå ifrån. Antingen så får man den från en Väg eller Mark-projektör, eller så har man underlag från nivåkurvor eller laserskanning som oftast inte är så svårt att få ihop till något hyfsat fungerande underlag.

Plus att ledningsprojektering per definition ligger en bit under marken så skulle någon triangel vara knasig så gör det inte så mycket.

Men som med alla delar i Civil 3D så dyker man ibland, även inom ledningsprojektering, på tillfällen då man måste börja fippla med sin yta. Jag tänkte gå igenom några vanliga frågeställningar och hur jag skulle lösa det.


Jag har en yta som fungerar, men min projektering går på ett ställe precis utanför ytan, hur löser jag det snabbt?

Om det är en längre sträcka som man saknar yta på, eller om man misstänker att ytan förändras väldigt mycket utanför sin gräns så ska man få fram mer inmätning.
Men om det är precis en liten bit man saknar och man vill bara expandera sin yta lite grann så har jag en enklare metod för det.

Se till att du har en Style på din yta som visar den yttre gränsen (Border), markera sedan din yta. På Surface-ribbonet som kommer upp finns funktionen Extract Objects (eller skriv SurfaceExtractObjects på kommandoraden). Bocka för Border och klicka på Ok. Nu har du en 3DPoly som följer den yttre gränsen på din yta.
Starta sedan kommandot OffsetFeature. Skriv in hur mycket du vill offsetta din linje - detta är alltså hur mycket större ska din yta bli. Välj din 3DPoly och klicka utanför ytan för att visa vilken sida du vill offsetta linjen på. Sista alternativet är Elevation Difference. Om du vill förstora ytan på samma nivå som den slutar på så skriver du inte in någon höjdskillnad. Om du vill få lite lutning på den förstorade delen så kan du skriva in höjdskillnad eller Grade/Slope.
Sista steget är att lägga in den offsettade 3DPolyn i din yta som Breakline. Om du bara vill förstora ytan på ett ställe kan du såklart Trimma din 3DPoly så att den inte sträcker sig runt hela ytan.


Jag har en befintlig yta men nu har jag fått inmätning och vill att inmätningen ska vara prioriterad!

Ta in den nya inmätningen i din fil och skapa en ny yta från inmätningen. Kontrollera trianglarna på din yta så att den inte har överdrivet långa trianglar i sidan, ta bort dem om det behövs.

Sen är det frågan om du vill ändra i den befintliga ytan eller om du vill ha kvar den intakt och skapa en kopia.

Om du vill skapa en kopia så skapar du en ny yta och under Definition > Edits på den nya ytan väljer du Paste Surface och sedna klistrar du först på den befintliga ytan. Sedan kör du Paste Surface igen och väljer då din inmätningsyta.

Om du vill redigera i den befintliga ytan så går du in under Definition > Edits på den ytan och kör Paste Surface och klistrar på din nya yta.

Obs! Det spelar roll i vilken ordning du klistrar på ytorna på varandra. Den ytan som ska vara prioriterad ska klistras på sist!


Just precis här saknas det en triangel/nod, Just precis här är det en triangel/nod för mycket, Just precis här är triangeln felvänd?

Civil 3D gör en triangulering som oftast är ganska bra. Men man kommer alltid hitta någon triangel eller nod som har hamnat fel eller som fattas. När det är bara en eller två såna fel så är det ganska enkelt att åtgärda.

Se till att du har en stil på ytan så att du ser trianglarna. Markera sedan ytan och på Surface-Ribbonet hittar du då Edit Surface-knappen. Under den så finns Add Line och Add Point för att lägga till en linje eller en nod. Det finns Delete Line och Delete Point för att ta bort en triangelsida eller en nod. Swap Edge används för att vända på en triangel. Med hjälp av dessa funktioner kan man finlira till sin yta.

Ajdå. Jag tror jag gjorde lite för mycket. Kan jag göra Undo?

Nej!

Mjo, du kan göra Undo, om du har lite tur. Jag rekommenderar det inte däremot. Jag rekommenderar att aldrig använda Undo när vi håller på med Civil-objekt. Hitta hellre hur du använder Civil 3Ds funktioner för att få ordning på det.

Alla de funktioner som jag har skrivit om här kan reverteras enkelt i Surface Properties på din yta.

I Surface Properties (finns på högerklicksmenyn) på Build-fliken finns en lista med allt som du har gjort med din yta. Du kan välja mellan att bocka ur ändringen, alltså tillfälligt kolla hur det såg ut innan du gjorde ändringen, eller att ta bort ändringen permanent.

Du kan här även ändra ordningen på de ändringar du har gjort med hjälp av pilarna på vänster sida. Detta kan spela roll om du t.ex. har klistrat ytor på varandra. Du kan också här ändra på var i ordningen som Boundary-linjen läggs till, i de flesta fall vill man att den linjen ska läggas till sist av allt.

Dagens Variabel! Eller varför muttrar AutoCAD åt mig?

AutoCAD är ofta ett ganska tråkigt program, det är stelt, rakt och inte speciellt snyggt.

Men trots detta så hävdar jag med bestämdhet att det finns en hel del humor i programmet, eller det kanske mera är humorn hos programmerarna som lyser igenom.

Dagens variabel tycker jag är ett tecken på detta. Dagens variable heter NOMUTT.

Från Help-filen:

    Suppresses the message display (muttering) when it wouldn't normally be suppressed.

Type:	Short
Saved in:	Not-saved
Initial value:	0

Displaying all command line messages, and feedback, is the normal mode, but message display can be suppressed during scripts, AutoLISP routines, and so on.

0	Resumes normal muttering behavior
1	Suppresses muttering indefinitely

 Självklart va?

Som standard är den satt till 0. Om den sätts till 1 så undertrycks "muttrandet" på kommandoraden. Vad är muttrandet? Muttrandet är i princip allt som står på kommandoraden. Så om man sätter NOMUTT till 1 så gäller det att veta exakt vad programmet vill att du ska göra, du kommer inte få någon hjälp på kommandoraden alls.

Sen att variabelns namn bara får mig att tänka på hundar (eller Shia LaBeouf), det är en bisak.

Dagens Variabel! Eller Nu jävlas bara AutoCAD med oss!

Dagens problem var ett sånt här härligt intermittent problem, såna alla support-personer älskar! Kunden kunde inte få vissa kommandon att fungera, utan något klart samband mellan de funktionerna som inte fungerade. De kommandona som vi hittade som inte fungerade var LAYFRZ, LAYTHW, LAYISO, LAYUNISO och DSETTINGS.

Som tur är så var detta inte första gången detta problemet uppträdde så Google to the rescue!

Problemet var variablen DEMANDLOAD.

Läser man i Help-avsnittet om variabeln så står det att om den är satt till 0, så kan tredje-parts applikationer och vissa AutoCAD-kommandon inte fungera.

Vissa AutoCAD-kommandon... japp, nu jävlas ni bara med oss.

Sätt DEMANDLOAD till 3 så fungerar det.

Jag kopierar in texten från 2015-Help-avsnittet här:

Specifies if and when to demand-load certain applications.

Type:	Integer
Saved in:	Registry
Initial value:	3

If you set this system variable to 0, third-party applications and some AutoCAD commands cannot function.

0	Turns off demand-loading.
1	Demand-loads the source application when you open a drawing that contains custom objects. This setting does not demand-load the application when you invoke one of the application's commands.
2	Demand-loads the source application when you invoke one of the application's commands. This setting does not demand-load the application when you open a drawing that contains custom objects.
3	Demand-loads the source application when you open a drawing that contains custom objects or when you invoke one of the application's commands

Mitt Favorit Macro

Det finns några saker jag tjatar om, en av dessa är att rensa sina filer. Det har jag tjatat om i många år till alla som vill lyssna. Nu när jag håller kurser och besöker kunder så dyker det alltid upp, och jag försöker trycka hårt på att man sparar tid om man håller sina filer i trim. Ett sätt att göra det enkelt för sig är att använda ett macro.

Det som jag rekommenderar att man gör är framförallt att köra kommando Audit och Purge. Problemet är att Purge måste man göra på några olika sätt för att få bort allting, alltså är det enklast att lägga det på en knapp så behöver man inte komma ihåg alla varianter. 

MACROT

Enklaste sättet att ta reda på vad man ska skriva i macrot är att dra igenom alla kommandon för hand först, och anteckna i Notepad vad man skriver på kommandoraden. För Purge brukar det se ut ungefär så här:

-pu;A;;N;

Minustecknet används för att öppna kommandot på kommandoraden, semicolon är samma sak som Enter. Sen tar man nästa omgång av Purge för att ta bort regapps

-pu;R;;N;

Sedan Zero-length geometry, Empty text objects och Orphaned data:

-pu;Z;-pu;E;-pu;o;

Efter att alla Purge är klar kör jag en Audit och avslutar med en Save

audit;Y;qsave

Så totalt kommer mitt macro se ut så här: 

^C^C-pu;A;;N;-pu;R;;N;-pu;Z;-pu;E;-pu;O;audit;Y;qsave;

Jag har ^C^C i början för att avbryta alla eventuella kommandon som pågår. 

CUI

För att skapa ett kommando av ditt macro och lägga det på en knapp så använder du Customize User Interface - kommando CUI för att öppna nedanstående dialogruta. 

I den rödmarkerade rutan ser du alla flikar och paneler på ditt Ribbon. I den blåmarkerade rutan har du en lista på alla kommandon. I den grönmarkerade rutan ser du mer information när du markerar något i den blå eller röda rutan. 

För att skapa ett kommando klickar du på stjärnan med en sol på i den blå rutan. Markera sedan det nya kommandot så ser du information om kommandot i den grönmarkerade rutan. 

I raden för macro skriver du in macrot. Välj en bild för ditt kommando - eller välj en befintlig. 

I den rödmarkerade rutan letar du upp den panelen du vill lägga kommandot på - eller skapar en egen panel som du sedan lägger på flik. När du har hittat panelen nu vill lägga ditt kommando på så klickar och drar du kommandot från den blåmarkera rutan till den rödmarkerade. 

När allt är klart klickar du Apply och Ok. Testkör din nya knapp och kontrollera på kommandoraden att du skrivit allt rätt. 

Detta är en grund-rensning som jag tycker man ska göra på alla sina filer med jämna mellanrum. När jag arbetade i verksamheten så döpte jag detta kommando till Gå Hem! och lade till en ikon med ett ölglas på, sedan la jag in knappen på alla mina kollegors datorer. De flesta hade ingen aning om vad knappen gjorde men de visste att de skulle klicka på ölglaset så ofta de kunde!

Jag själv hade några varianter av detta rensnings-macro, jag la till Zoom > Extents på några, jag la till LAYON och LAYTHW för att tina och tända alla lager. 

Att sätta skala på Viewport

Det finns många sätt att sätta rätt skala på sin ritning. Det finns förmodligen lika många sätt som det finns projektörer. Metoden som jag beskriver nedan är min metod, hur jag gör det för att ha stenkoll på vad jag får för skala.

Om jag inte har gjort ritningen själv eller om jag ska använda en ritningsdefinitionsfil och därmed xreffar in min modell-fil i ritdef-filen så kontrollerar jag att det verkligen är ritat i meter i modellen. Det gör jag enklast genom kommandot DIST och mäter en väg eller ett hus.

Nästa steg är att göra inställningar i Page Setup Manager. Det viktigaste där är att välja pappersformat och att sätta Plot Scale till 1:1 i rutorna. Om det står någon annan skala i listan vid Scale: , ignorera det.

Sedan sätter jag upp min layout som jag vill ha den med ram, stämpel, övriga block, texter och viewports.

Jag zoomar in ungefär på det stället jag vill ha i min viewport, använder hela tiden kommandot REGEN för att regenerera grafiken så att allting ser rätt ut.

När jag är ungefär inzoomad där jag vill vara så avaktiverar jag viewporten, tar upp Properties-paletten och markera min viewport.

På Properties-paletten finns då tre rader som jag kollar på: Annotation scale, Standard Scale och Custom Scale.

För att vara stensäker på min skala så börjar jag alltid med att skriva in min skala i Custom Scale-ruta. Där skriver jag skala på formatet: 1000/400 för skala 1:400, 1000/1000 för skala 1:1000 osv.

När jag har skrivit in den skalan jag önskar i Custom Scale, om det då står en skala i Standard Scale-rutan, så väljer jag samma skala i Annotation Scale-rutan. Alltså i Annotation scale rutan ska det stå samma sak som i Standard Scale-rutan.

Om det står Custom i Standard Scale-rutan så måste jag göra ett steg till för att lägga till en skala för Annotation Scale,

Då använder jag kommandot SCALELISTEDIT, och väljer Add för att lägga till en skala. Döper den till skal-namnet och sätter skala till samma som jag har skrivit in i Custom Scale-rutan.

Klicka OK tills tillbaka i ritningen, nu borde det stå en skala i Standard Scale-rutan i Properties och då kan jag välja samma skala i Annotation Scale-rutan.

Mitt sista steg är att aktivera viewporten, skriver REGEN, avaktiverar viewporten och låser sedan viewporten (via Properties > Display Locked t.ex.)

Det är värt att notera att om du enbart har Civil-objekt med Civil-labels eller inte använder den annotativa funktionaliteten hos AutoCAD-objekt - då behöver du inte sätta Annotation Scale! Labels använder Viewport skalan för sin skalning.

Det finns bakgrund till min metod, det mesta hänger på problematiken runt skallistan, det har skrivit om i ett annat inlägg här.

Kommandoraden

Kommandoraden är för många den viktigaste delen av AutoCAD. Många supportsamtal jag tar löses genom att kunden läser på kommandoraden. Det är där AutoCAD kommunicerar med användaren och berättar vad för input programmet förväntar sig nu.

Kommandoraden har sett likadan ut i många år men de senaste två åren har den förändrats, på många sätt till det bättre i min åsikt.

Som default så har kommandoraden ett helt annat utseende än det gamla vanliga. Från start så ser man enbart en rad, men när man startar kommandon så dyker det upp fler rader. Dessa tonar bort efter ett litet tag.

Genom att högerklicka på kommandoraden kan man ställa in Transparency-värdet om man vill ha den tydligare hela tiden.

Om man tar tag i den mörkgrå delen av kommandoraden så kan man flytta på den, drar man den längst ner i AutoCADs fönster så sätter man fast den så att den ser ut som vanligt.

Kommandoraden har även blivit smartare! Både auto-correct och auto-complete-funktionalitet finns på kommandoraden. Auto-correct är helt enkelt att om jag skriver PORPERTEIS så förstår programmet att jag menar PROPERTIES och startar rätt kommando när jag trycker på Enter.

Auto-complete fungerar så att när jag börjar skriva på kommandoraden så försöker programmet förutse vilket kommando jag menar. Dels innebär det att jag inte behöver bekymra mig lika mycket om att sätta kortkommandon utan jag kan bara börja skriva på kommandoraden så kommer programmet hitta rätt. Dels innebär det också att om jag letar efter ett kommando så kan jag skriva ett ord eller några bokstäver som ingår i kommandot så kommer programmet leta fram möjliga träffar.

Både auto-complete och auto-correct blir smartare och smartare ju mer man använder det, använder du ofta vissa kommandon kommer de komma längre upp i listan vid auto-complete.

En sak som jag har stört mig på med auto-complete dock, den är ibland snabbare än mig. Jag använder ofta QS som kortkommando för QSELECT. Men om jag skriver QS på kommandoraden så tror programmet att jag vill använda QSAVE (vilket jag såklart också ofta använder). Men som med allting i AutoCAD så kan man anpassa programmet ner i minsta detalj!

Genom att klicka på den lilla skiftnyckelikonen på kommandoraden kan man enkelt stänga av och på dessa funktioner. Men genom att klicka på Input Search Options så kan man finjustera hur lång tid det tar från att man har skrivit något på kommandoraden tills dess att auto-complete slänger upp listan. Så genom att öka på det värdet så hinner jag trycka på Enter när jag ska använda mina kortkommandon. Och jag har fortfarande var auto-complete-listan när jag vill leta efter kommandon.