Code Set Style eller One style to rule them all

Code Set Styles. Detta gissel. På ett sätt är det bra, code set style (eller ska vi förkorta det till CSS?) styr många olika objekt och innehåller mycket information så vi kan använda samma CSS på flera ställen. Å andra sidan så är det lättare att ha koll när man har en individuell stil för varje objekt.

Jag tänkte rada upp en del information angånde CSS som kan vara bra att ha koll på. Jag kommer säkert missa något så du fär gärna återkomma till mig om du vet något som inte jag vet, eller återkom med mer frågor så kan jag fylla på med information.

Vad är en Code Set Style och vilka objekt styr den? 

En CSS styr vilka linjer, punkter och shapes (skraffering/hatcher) som visas i subassemblies och korridorer. Det gäller även alla ställen där korridorer visas, som Section Editor och tvärsektioner. CSSn definierar även hur linjer och hatcher ska visas, vilka linjetyper och hatchmönster som ska användas.

Vilken information finns i en Code Set Style och hur styr den utseendet?

I CSSen skiljer vi på Points, Links och Shapes:

Points visas som cirklar i subassemblyn med namn inom paranteser och blir linjer i korridoren. (Alltså styr Styles från Point-avdelningen hur linjerna i Korridoren ser ut, även om det känns ologiskt.)
Links visas som linjer i subassemblyn med namn inom hak-paranteser och blir ytor i korridoren.
Shapes visas som areor i subassemblyn med namn inom vinkel-paranteser och blir volymer i korridoren.

De olika delarna har några gemensamma inställningar och några unika:

Namn    Namn på objekten, punktkoden, linkkoden eller shapekoden. Det är här du har kopplingen till subassemblyns kodning.
Description    ytterligare information, fri text
Classification Code ytterligare information

Pay Item (Links och Points) Anger vilket pay item som areorna och linjerna ska få i korridoren, för att sedan kunna mängda via QTO.

Link
Link Style / Link Label Style  Linjetyp för länken i sektioner och vilken label som länken ska få
Render Material   Render material för arean i modellvy
Material Area Fill Style skraffering/hatching av arean in planläge

Point
Marker Style / Marker Label Style Markeringsstil för punkten i sektioner och vilken label texten ska ha
Featureline Style Linjetyp för linjen i korridoren i plan

Shape
Shape Style / Shape Label Style Skraffering/hatch för arean i sektion och vilken label som placeras ut


Hur redigerar jag en Code Set Style?

Du kommer åt CSS från några olika ställen men på vissa ställen kan du bara visa CSSn och på andra så görs någon form av overrride så jag rekommenderar en endaste väg för att redigera CSSn: Gå till Settings-fliken i din Tool Space, gå ner under General > Multipurpose Styles > Code Set Style och högerklicka på den stilen du vill ändra, alternativt välj Copy för att göra en kopia av CSSn.

När du är inne i din CSS så kan du sedan högerklicka på överskrifterna i tabellen för att lägga till nya koder, och sedan kan du ställa in settings för den koden.

Om du ska lägga in många koder från en subassembly så kan du använda Import Codes... i dialogens nedre högra hörn. Tänk på att den funktionen enbart importerar koder som just nu visas i subassemblyn så om du t.ex. använder Display Mode för att enbart visa fyll-läge för en slänt, så kommer du enbart att importera fyll-släntens koder i CSSen.

Var det allt?

Det finns mycket egenheter med CSSer som kan vara bra att ha koll på
- Om en kod finns i subassemblyn men inte finns med i CSSn så syns den. Default-värde är alltså att visa objekt. (Teorin säger att man ska kunna ändra det här i Settings, jag tycker inte alltid att det fungerar). Så vill du ha sten-koll på vad du ser och inte ser så ska din CSS innehålla alla koder.
- Du kommer åt CSSn t.ex. innifrån Corridor Properties och det ser ut som om du kan redigera den därifrån - det fungerar inte alltid. Min bestämda rekommendation är att enbart gå in via Settings-fliken och redigera din CSS

Section Editor och Baselines eller Vad i hela friden har du gjort med din korridor? Ah wait...

Dagens tips blir en påminnelse om något som jag egentligen vet men hade glömt bort. Det ledde till en viss panik för en timme sen, men nu är jag lugnt.

Fallet är som följer, jag fick en bild av kund på en korridor som bara kan beskrivas som helt totalt ur balans. Den hade ballat ur. Tagit semester. Ställt tofflorna och lagt ner pennan. Helt fel.

Den såg ut ungefär som nedan, i Corridor Section Editor. Helt normal på ena sidan, helt kajko på andra (detta ska alltså föreställa en liksidig väg)

Paniken utbröt, hade vi gjort något fruktansvärt galet i subassemblierna? Har Civil 3D 2019 bestämt för att nog är nog? Vad har hänt? Och hur ska jag kunna lösa detta?

Paniken övergick i ett visst mått av irritation när jag insåg vad som var problemet.

Korridoren i fråga innehåller flera Baselines, alltså alignments. I mitt exempel ovan så bygger högra delen av korridoren från en alignment och vänstra från en annan. När vi tittar på korridoren i Section Editor så ser vi korridoren som ett tvärsnitt längs ena alignmenten. Korridor-delen som byggs runt den andra alignmenten blir på något sätt projicerad in i det tvärsnittet, med mer eller mindre lycka. Som alltid när Civil 3D försöker göra något på egen hand så blir det mer eller mindre dåligt.

Vilken baseline vi visar tvärsnitt av väljer vi inne i Section Editor, uppe på Ribbonet, hur enkelt som helst. Det gäller bara att komma ihåg det. Och inte få panik.

Har vi alla (jag) fattat detta nu och kommer ihåg det till nästa gång? Gött. Då tar vi helg.

Styra Korridoren eller Hur Många Inställningar Kan Man Ha Samtidigt?

Dagens inlägg är en lista. Man skulle kunna säga att det är Dagens Lista, förutom att jag aldrig kommer att göra en lista varje dag. Men idag blir det en lista.

Listan innehåller de olika sätten vi kan sätta värden på en subassembly och på så sätt styra en korridor. Och framförallt så är listan en prioriteringsordning för korridoren, alltså vilket värde den kommer använda först om det finns flera att välja på. Ju högre upp i listan, dessto högre prioritet!

Let's begin!

1. Corridor Targets. Alltså en profile-linje eller en offset-linje. En target trumfar alla andra inställningar.

2. Superelevation. Det är bara lutning/skevning som vi kan styra med Superelevation, men om det finns en skevningsberäkning så tar den över. Subassemblies som ska styras med Superelevation har det som alternativ i sig (en parameter i Properties) och ibland har jag märkt att om det alternativet står som något annat än DoNotUse så ignoreras andra värden - även om det inte finns någon skevningsberäkning. Så om du inte ska använda Superelevation, ställ parametern till DoNotUse.

3. Parameter Override. Detta görs oftast i Section Editor för att på en viss sträcka ändra ett visst värde.

4. Assembly Parameter Override. Alltså att en subassembly tar ett värde av en annan subassembly. Detta ställs in i Assembly Properties där subassemblies kan ärva värden av varandra. (t.ex. Naviate Styrsektion för er som vet vad det är :-) )

5. Subassembly-värde. Det som man ställer in allra först i Properties för sina subassemblies, det har lägst prioritet när korridoren byggs ihop.


Korridoren har många sätt att man kan anpassa den. Ibland får jag höra att det är så himla jobbigt med alla dessa assemblies som man måste ha för korridorerna, och jag kan hålla med om det. Men tänk på att så länge du inte ska lägga till en ny subassembly i assemblyn, så behöver du förmodligen inte ha en ny assembly! Då kan du ändra värden med någon av ovanstående metoder. Och ibland kan man även nolla en subassembly med ovanstående metoder för att slippa skapa ytterligare en assembly.

Mängdberäkning i Civil 3D

Det finns några saker man ska tänka på när man ska göra sin mängdning i Civil 3D

Mängdning i Civil 3D gör vi via två metoder. Dels Quantity Takeoff-funktionen, dels genom volume surface. Det jag skriver om nedan är Quantity Takeoff-funktionen.

Mängdningen baseras på sektionslinjer och räknas antingen mellan ytor eller på shapes från korridoren. Man behöver alltså göra sektionslinjer om man ska göra mängdning, även om man inte behöver tvärsektionsritningar.

Mängdning beräknas normalt med Average End Area Method. Det innebär att funktionen beräknar area i en tvärsektion, lägger ihop den med arean i nästa tvärsektion, delar totalen på 2 och multiplicerar med avstånden mellan tvärsektionerna. Detta innebär att mängdningen man får är ett beräknat medelvärde. Det innebär också att ju tätare man sätter sina tvärsektioner, dessto noggrannare blir mängdningen.

Man kan också använda Prismoidal Method för att beräkna mängdningen. Den fungerar på samma princip som Average End Area-metoden men förutom att lägga ihop Area 1 och Area 2 så lägger man till ett medelvärde av de två Areaorna också och sedan dividerar totalen med 3.

Det gäller alltså att skilja mellan tvärsektionslinjerna (Sample Lines) som används vid mängdningen och de insatta sektionerna som bygger upp korridoren som du styr med normalsektionen (Assembly) och ett frekvensvärde (Frequency) i korridorens inställningar.

För att få en så noggrann volymberäkning som möjligt så behöver dels korridoren ha tätt mellan sektionerna för att den ska skapas noggrant - och dels behöver tvärsektionslinjerna sättas in tätt för att beräkningen ska göras noggrann.


Sen har vi nästa potatis.

Mängdningen går ju till så att den beräknar area i en tvärsektion, beräknar arean i nästa, tar ett medelvärde mellan de två areaorna och multiplicerar med längden mellan tvärsektionerna.

Vad händer då om man har gjort ett avbrott i korridoren där emellan?

Ingenting.

Mängdningen tar inte hänsyn till det. Den "ser" inte vad som händer mellan tvärsektionerna.

Om man har tätt mellan tvärsektionslinjerna så blir detta ett litet fel, men om man försöker vara smart (vilket min kund gjorde, vilket gjorde att jag kopplade ihop detta) och tar ett uppehåll i sina tvärsektionslinjer där man har ett avbrott i korridoren så ska man vara väldigt noggrann att lägga till en tvärsektion precis i början och i slutet av korridorens uppehåll för att den inte ska beräkna någon volym över uppehållet.

Korrigera Överlappande sektioner i Korridoren

På fliken 50. VA-sektion finns tre funktioner som hjälper för detta.

Först, använd Skapa Bågar i Ledningslinje för att skapa en liten båge i din alignmenten. Funktionen föreslår en radie på 0.001m och det räcker.

Sen startar ni funktionen Ändra Intervall för Korridor. Välj alignmenten så får ni upp en dialogruta. Ändra först det fasta intervallet till ett högt värde (100m t.ex) och sätt No på alla alternativ.

Klicka sedan på plustecknet för att lägga till egna sektioner.

När du är tillbaka i ritningen skriv ’NVSTA (glöm inte apostrofen), ange hur tätt du vill ha intervallet och hur nära noderna en sektion ska läggas in.

Tips:

-         -  Du kan behöva göra om de två sista kommando för att få till ett intervall som fungerar.

-          - Du kan använda Ändra Intervall för Korridor igen och sedan använda minus-tecknet för att ta bort enskilda sektioner. Tänk på att du inte kan ta bort de sektioner som är tillagda med det fasta intervallet.

-          - För att kolla vilka sektioner du ska plocka bort, håll muspekaren stilla vid sektionen du ska ta bort så ser du ungefär vilken längdmätning längs alignmenten som sektionen ligger.

-          - Du kan även använda plustecknet för att lägga till enskilda sektioner för att finjustera din korridor ytterligare.